Skattelängder, jordeböcker och avradsland

Jämtländska räkenskaper 1564–1571. I.
I inledningen ges en bakgrund till den svenska ockupationen av Jämtland, som gett upphov till de räkenskaper som presenteras här. I boken ingår – förutom själva räkenskaperna – en jordebok för 1565, tiondelängder och saköreslängder samt flera andra längder och ”register” över t.ex. prostetull, tiondesmör och kyrkogångspenningar.

Jämtländska räkenskaper 1564–1571. II. Räkenskaper 1568–1571. I boken ingår – förutom själva räkenskaperna – en jordebok för 1568, tiondelängder och mantalsregister, samt några mindre längder.

Jämtländska ortnamn på 1560-talet. Ortsregister till jämtländska räkenskaper 1564–1571 (1953).
I boken ingår dels ett genomgående alfabetiskt register och dels ett sockenvis uppställt register.

Jämtlands avradsland 1649 och 1666
(Äldre maskinskriven avskrift).

Avradslanden var något speciellt för Jämtland. Ett avradsland var, i dess ursprungliga, medeltida bemärkelse, en avsöndrad del av allmänningen utanför gårdarnas eller byarnas territorier, som den norska kronan låtit bönder på vissa gårdar eller i vissa byar få exklusiv nyttjanderätt (men inte äganderätt) till, mot erläggande av en årlig avrad (arrendeavgift) till kronan. År 1649 upprättades därför, socken för socken, en längd över dessa, med namn på de bönder och präster som tillsammans brukade ett visst avradsland, samt uppgifter om avrad eller ”böxel” (bygsel) av respektive avradslägenhet. Här ingår också en del samer som böxlade vissa fjäll. Sammanlagt namnges ca 125 avradsland och fiskevatten samt 11 avradsfjäll i denna längd.

År 1666 gjordes en ny och ännu grundligare undersökning eller ”rannsakning”, denna gång berörande alla slags lägenheter som inte var lagda under skatt i Jämtland, således inte bara avradsland och avradsfisken utan också många ödesbölen.

Vi gör historien läsbar